Du inleder övningstillfällena med övningarna ”Vem är jag” och ”Avslappnad läsning”. Uppehåll dig vid dessa övningar i ca 15 minuter och gå sedan över till nästa övning.
Övningar
Kreativ läsning A
I denna övning ska du fortsätta att läsa i din utvalda bok. Men nu ska du inte bara läsa texten rakt upp och ner. Nu ska du börja experimentera med rösten när du läser. Börja övningen med att läsa en sida i din bok högt med din vanliga röst. Koncentrera dig på att vara avslappnad när du läser och på att använda magstödet. När du känner dig avslappnad och klar att gå vidare läser du om samma text men på ett annat sätt. Börja med att läsa texten långsamt och betona varje stavning noggrant. Observera dig själv i spegeln och se hur annorlunda du ser ut när du gör detta. Läs sedan samma text snabbt. Tänk här på att få ett flyt i läsandet och mindre på att uttala varje ord exakt. Läs sedan samma text genom att ”spotta” fram orden. Varje ord ska pressas fram stötvis. Läs sedan texten en gång högt, utan att skrika och därefter lågt utan att viska. Mellan varje läsning ska du göra de tidigare beskrivna avslappningsövningarna, spänna en hand och slappna av och spänna axlarna för att få dessa att ramla ner mot golvet, skrynkla ihop ansiktet till en grimas och slappna av och slutligen gäspa för att få stämbanden att slappna av. Tänk hela tiden på att du använder magstödet när du läser. Håll gärna en hand på magen så att du känner att magmusklerna arbetar. Övningens syfte är att du ska lära känna din egen röst genom att träna på att släppa fram och kontrollera den.
RL-övningar
Att enbart göra övningar framför spegeln och observera sig själv och omvärlden leder inte fram till några reella förändringar. Vi måste även konfrontera de situationer som vi är rädda för.
RL-övningar handlar om att öva inför och tillsammans med andra människor (utan att de vet om att de är övningsobjekt). Det handlar om att utmana sig själv, att testa saker som man tidigare inte vågat prova. Övningarna börjar med mycket enkla saker och om du känner att du redan klara av det som dessa övningar går ut på så kan du fortsätta med nästa. Jag kommer dock att lägga upp en veckoplan med övningar som man kan följa. Ligg inte efter denna plan! Då innebär det troligen att du inte vågar ta steget ut i verkligheten. Det är normalt att det känns svårt och kanske till och med skräckfyllt att gå vidare, det är därför du följer detta program. Träffa din inre mentor när du genomfört en övning och berätta vad du kände och hur du tycker att det gick. Tänk på att det handlar om övningar, även om övningsobjekten inte känner till sina roller.
RL övning - Att bryta mönster i vardagen
I denna första övning ska du hitta en vardagssituation där du kommer i kontakt med människor, exempelvis mötet med kassörskan/kassören i snabbköpet.
Till att börja med ska du observera dig själv i denna situation. Hur gör du, hälsar du, tittar du personen i fråga i ögonen när du tilltalar honom/henne, säger du tack när du får tillbaka växel och kvitto? Känner du dig bekväm i situationen, tänker du på hur han/hon uppfattar dig, hur upplever du din röst?
Utifrån din analys av hur du bemöter i detta fall en kassör/kassörska ska du nu hitta en ny strategi. Om du inte brukar titta i kassören/kassörskans ögon, kanske bara mumla ett ”hej” och bara ta växel och kvitto utan att säga något så kan du nu i stället titta kassören/kassörskan i ögonen och säga ”hej” när det blir din tur, säga ”tack” när du får växelpengar och ”hej då” när du går. Tänk på ditt kroppsspråk och ansiktsuttryck. Prova att le.
Efter att ha provat detta nya mönster ett par gånger och börjar känna dig bekväm med ditt nya sätt att handskas med situationen ska du ta ytterligare ett steg, exempelvis kommentera exempelvis vädret, någon nyhet eller en match som gått på TV. Anpassa konversationen efter situationen. Se till att du inte står och pratar efter att du är klar i kassan. Avsluta med ett trevligt ”hej då” eller dylikt. Ta chansen att även öva på andra kontakter som du har och försök att inte undvika att tala om det står folk omkring dig, exempelvis i kön bakom dig i kassan.
Även om denna typ av situationer inte är ett problem för dig så försök ändå att hitta nya sätt att bemöta andra människor. Se varje kontakt med främlingar som en övning. Det är bara du själv som vet vad du behöver öva på.
När du går utanför dina mönster, när du utmanar dig själv, kommer du att känna detta genom att du blir nervös, kanske spänd i magen, svettas lite extra, får tunghäfta eller blir skakig i benen. Det är viktigt att du inte undviker att utföra det som du har tänkt ut på grund av att du blir nervös, det är snarare extra viktigt att du genomför vad du planerat. Att du blir nervös när det är dags att göra det du tänkt är ett tecken på att du utmanar dig själv. Att våga göra något som man är nervös inför, att överskrida sin rädsla, är att utvecklas.
Det finns två saker som är viktiga att tänka på när du genomför RL-övningar. Det första är att du alltid ska ta övningen på allvar och att du alltid gör ditt bästa. När man är rädd för att misslyckas kan det ibland kännas bättre att inte anstränga sig eller att till och med genomföra det man ska göra på ett sätt som gör man redan i förväg vet innebär att man kommer att misslyckas. Det kan upplevas bättre att misslyckas när man inte riktigt försökt än att misslyckas när man verkligen ansträngt sig. Ansträng dig alltid, varje övning är ett steg mot målet, att våga tala inför andra. Gör inget medvetet som innebär att du behöver skämmas inför dig själv. Att säga något medvetet till kassörskan/kassören som gör denne ledsen eller arg är ett dåligt sätt att prova en ny strategi. Med detta kommer vi över till den andra viktiga saken att tänka på. Våra ”försökspersoner” har inte valt att vara med i våra övningar. Därför måste vi behandla dessa med respekt. Vår strävan efter att utvecklas får inte samtidigt innebära att dessa personer blir kränkta, ledsna eller arga.
Försök dagligen analysera och nedteckna i anteckningsboken dina erfarenheter. Ta med dig dina erfarenheter till din inre mentor och beskriv för honom/henne hur du kände, både positiva känslor av att exempelvis ha lyckats komma över en rädsla eller känslor av misslyckande, till exempel att inte ha vågat genomföra det du föresatt dig. Mot din inre mentor är du ärlig.
Kom även ihåg att det inte innebär något misslyckande att inte nå upp till det du föresatt dig. Se detta som en erfarenhet att lära dig något utifrån.
Observation
Självobservation
Under dessa veckor ska du fortsätta med självobservationsövningen beskriven under vecka ett, att observera dig själv i situationer tillsammans med andra. Känn efter vilka känslor som dyker upp, känn efter var du känner dig spänd i kroppen. Försök se dig själv i ett utifrånperspektiv. Känn ingen press till att börja med på att du ska göra något åt dina känslor utan koncentrera dig på att försöka förstå och renodla dessa. Träffa din inre mentor och diskutera dina känslor en gång per dag.
Observera andra
Denna övning handlar om att observera hur andra gör. Verkar de oroliga eller nervösa när de talar? De flesta människor är nervösa när de ska tala inför folk, mer eller mindre. Även de som verkar trivas i rollen och är till synes självsäkra kan vara mer nervösa än vad en utomstående ser. Dessa personer har dock lärt sig att hantera denna nervositet och kanske till och med använder den för att göra ett bättre framträdande. I denna övning ska du förutsättningslöst observera andra som talar. Du kan använda allt från hur andra agerar på möten som du deltar i eller debattprogram eller föredrag på TV. Hur använder den talande sin röst och sitt kroppsspråk? Gör denne pauser, vågar han/hon vara tyst? Hur gör han/hon för att fånga publikens uppmärksamhet om han/hon lyckas med detta, om han/hon misslyckas, varför misslyckas detta? Hur tar föredragshållaren ordet. Avbryter personen någon annan, eller hittar han/hon alltid rätt tillfälle att komma med sitt inlägg. Låter andra honom/henne prata till punkt? Hur gör han/hon för att avsluta? Visar sig nervositeten på något sätt? Försök observera förutsättningslöst och undvik att jämföra dig med talaren. Se dig själv som en observatör och undvik att känna dig nedslagen av att du upplever att någon är mycket bättre än du eller att känna skadeglädje när någon ”gör bort sig”. Du ska vara en ”neutral”observatör i verkligheten.
Reflexion
I denna övning ska du börja tänka tillbaka på din barndom och där försöka hitta situationer som du kan koppla till din rädsla för att tala inför andra. Kommer du ihåg någon speciell situation där dina föräldrar inte lyssnade när du hade något viktigt att säga? Kommer du ihåg någon situation där dina föräldrar ”tog över” när du ville berätta något inför någon annan? Fick du sitta tyst vid middagar medan de vuxna talade? Hade du svaret på frågan i skolan men vågade inte ställa dig upp och svara? Kan du hitta några mönster i dessa situationer? Försök avsätt tid varje dag att tänka och reflektera kring dessa frågor och försök efterhand koppla samman det du här kommer att tänka på med de känslor du upplever i dag. Efterhand kommer du att mer och mer kunna koppla samman vad du upplevde och vad du kände i din barndom med vad du upplever och känner i nutid. Du kommer att se och förstå orsaken till ditt problem och se att problemet inte beror på dig men att det är du som sitter på nyckeln till förändring.