Texter
Inblick i en ungdomskultur - samtal med graffitimålare (uppdelad i kapitel men utan fotnötter)
Inblick i en ungdomskultur - samtal med graffitimålare (pdf)
I min licentiatsavhandling presenterar jag en studie om graffiti där jag försöker förstå fenomenet genom att integrera tre olika perspektiv; individ, kultur och samhälle.
Denna studie genomförde jag under under slutet av 1990-talet. Studien finansierades av Folkhälsoinstitutet och slutredovisades dit som en rapport1999. Jag fortsatte att utveckla rapporten för att använda den som del i min kommande avhandling. Framförallt utökade jag de teoretiska delarna. Då jag fick ett arbete som jag inte kunde tacka nej till valde jag att använda en av mina tre i princip färdiga studierna till en lic, den ovan presenterade studien om graffiti. Målsättningen var att skriva klart avhandlingen på kvällstid... Studien om gäng "blev över" och är enbart publicerad och opponerad på vid ett seminarium. Jag lägger ut den här för att jag tycker att den både metodologiskt och teoretiskt är riktigt intressant. Slutsattsen i studien är att det under slutet av 1990-talet knappast existerade något som kunde kallas för ungdomsgäng i Stockholm, något som ofta togs som självklart i debatten.
Detta är ett konferenspaper som jag skrev till och presenterade på en internationell konferens i Oslo 1999.
Den tredje studien (som även den "blivit över") till min tänkte avhandling handlade om brottslighet i tunnelbana och bygger delvis på en studie jag tidigare genomfört om ett brottsförebyggande projekt i Stockholms tunnelbana (se nedan). Både det brottsförebyggande projektet och min studie finansierades i huvudsak av SL. Studien av det brottsförebyggande projektet avrapporterades som en rapport till SL1996. Min studie om brottslighet i tunnelbanan har enbart rapporterats och opponerats på Kriminologiska intitutionen vid Stockholms Universitet (2000 tror jag det var) men eftersom jag tycker att även denna studie är intressant lägger jag ut den här.
Här kan du läsa ovan nämnda utvärdering av ett brottsförebyggande projekt (Lugna Gatans-värdprojekt)
Detta är mitt avhandlingsprojekts avslutning. Här sammanfattar jag mina tre studier samt redogör för en egen teori kring varför samhället verkar ha ett behov av att skapa en bild av ungdomar som något problematiskt. Jag tycker, med över 15 års perspektiv, att detta fortfarande håller. Med ett utifrånperspektiv som jag har när jag läser detta för första gången på många år tycker jag att detta är riktigt bra men behöver slipas till lite här och där.
Även denna text var en del av mitt avhandlingsarbete, en del av inledningen. Här beskriver och diskuterar jag de grundläggande perspektiv som jag har som utgångspunkt i det som följa skall. Subjektivism, konstruktivism och rationalitet är mina viktigaste grundantaganden, både här och i livet i övrigt.
I denna text diskuterar jag media utifrån två olika perspektiv; det objektivistiska och det konstruktivistiska. Det förstnämnda perspektivet leder mot en slutsats att media påverkar oss medborgare att tänka och handla enligt en bestämd agenda. Detta perspektiv vill media själva hävda är det rätta. I det andra perspektivet är media styrda av vad konsumenterna vill betala för. Här ses media som en kommersiell produkt som inte skiljer sig från andra varor på en öppen marknad. Delar av detta skulle ingå i min avhandling.
I denna text diskuterar jag relationen mellan politiker, praktiker och forskare på ett kriminalpolitiskt fält. Även delar av denna text skulle ingå i avhandlingen.
I detta paper använder jag William C. Schutz's socialpsykologiska modell Firo till att försöka förstå ungdomar som målar graffiti.
I texten diskuterar jag ett begrepp som var vanligare på 1900-talets sista decennier, moralisk panik. I dag används inte detta begrepp så ofta men fenomenet i sig finns, att exempelvis en viss typ av brottslighet får stor uppmärksamhet utan att någon faktisk ökning av denna brottslighet inträffat. I artikeln diskuterar jag olika teorier omkring moralisk panik och drar slutsatsen att det inte går att säga vad en oproportionerlig reaktion till ett fenomen är. Uppmärksamheten skapas av intressegrupper som tjänar på att få sin syn på fenomenet på samhällsagendan.
1995 lade jag fram min C-uppsats. I den redovisade jag en jämförande studie jag gjort av brottsrapporteringen i de två svt-nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport och det då (studien avser året 1991) relativt nystartade kommersiella TV4-nyhetsprogrammet Nyheterna. Resultatet visade bland annat med tydlighet att Nyheterna rapporterade om brott i betydligt större utsträckning än de båda svt-nyhetsprogrammen. I studien visar jag även på andra skillnader vad beträffar typ av brottsrapportering i icke kommersiella och kommersiella nyhetsprogram och en genomgång av de mediateorier som var aktuella vid denna tidpunkt.
Övrigt
Denna text skrev jag i slutet av 1990-talet. Jag skrev den då som ett specifikt inlägg i samband med ett inbrott hos en kändis och den diskussion som blossade upp i media i samband med denna händelse.
Djurrättsaktivism, demokrati och förnuft
Denna text kom till i början av 2000-talet när djurrättsaktivisterna härjade som värst och både hotade enskilda uppfödare och pälsdetaljister och saboterade för uppfödare genom att släppa ut deras djur. Det kan tillsynes kännas rätt att stödja djurrättsaktivisterna i deras kamp för djurens rätt, men om man tänker igenom frågan en gång till är världen inte så enkel.
Mordet på Olof Palme - en hypotes
Mordet på Olof Palme är ännu olöst. Med jämna mellanrum dyker dock nya hypoteser om vem som genomförde brottet upp. Nyligen lanserades en ny hypotes i tidningen Filter och Krister Pettersson fungerar fortfarande som räddningsplanka för många, trots att han är frikänd för brottet och trots att varje tänkande människa borde inse att han inte är den skyldige. Jag lanserar här en lite annorlunda hypotes som jag försöker underbygga med teoretiska resonemang.